Ny omdiskuterad kreditlag träder i kraft
Idag, den 1 juli, träder en ny kreditlag i kraft i Sverige. Denna lag reglerar hur betalningsalternativ vid e-handel får presenteras, så att det alternativ som innebär direktbetalning alltid visas först i kassan – och inte kreditköp. Syftet med lagen är att konsumenten endast ska handla på kredit genom att göra ett aktivt val och inte genom att det presenteras först.
Många gånger presenteras nämligen kredit- eller fakturabetalning först i listan över alternativ, eller till och med som förvalt alternativ, när man ska checka ut från kassan vid e-handel. Men ett förslag från regeringen i slutet av 2019 öppnade upp för en förändring av detta. Bakgrunden till förslaget är att svenskar handlar allt mer på kredit och denna skuld växer med 7 procent varje år. Idag utgör konsumtionskrediterna drygt en femtedel av de svenska hushållens totala skulder.
Det har dock varit ett kraftigt omdebatterat förslag, och de som varit mest kritiska till förslaget har varit de olika kreditbolagen, samt flera tunga e-handelsprofiler. De har även fått medhåll från Moderaterna och Liberalerna, som menar att denna lagändring kan slå fel. Istället för ett ökat konsumentskydd kan det bli tvärtom. Enligt M och L är faktura-alternativet ett bra sätt för kunden först få hem varan för att inspektera den innan de betalar.
Ett annat problem menar de kan vara att e-handlarna helt enkelt plockar bort direktbetalning som alternativ, för att på så vis ändå kunna erbjuda delbetalning eller faktura som första – och därmed också enda – betalningsalternativ.
Antalet obetalda krediter ökar kraftigt
Kreditbolaget Klarna hade under 2019 en stor ökning av förluster – från 426 miljoner år 2018, till 1,24 miljarder kronor år 2019. Dessa förluster uppstår när kunder väljer att betala på kredit och därefter inte har råd att betala. Denna förfaller då och en förlust har uppstått. Dessa skulder går därefter vidare till inkasso, och förutom att de innebär en förlust för kreditbolaget i fråga, blir de också besvärande för konsumenten som blir skuldsatt och riskerar betalningsanmärkningar.
Moderaterna och Liberalerna vill att lagförslaget ska ses över så snart det trätt i kraft, och de menar bland annat att lagen slår för hårt eftersom den också förbjuder kostnadsfria fakturor som förvalt betalningsalternativ – trots att dessa inte kostar kunden något så länge de betalas in i tid. Som exempel nämns Klarnas 14-dagars fakturor, vilka är helt kostnadsfria så länge de betalas inom 14 dagar. Skulle de inte betalas i tid tillkommer dock en förseningsavgift och 24 procent dröjsmålsränta.